Det är väldigt enkelt och kul att göra sin egen must, du behöver mogen frukt, helst plockad från trädet men fallfrukt går bra om du tvättar av den först. Vi rekommenderar att all frukt som skall mustas sköljs av så att eventuella orenheter som finns på sköljs av. Fall-, stötskadad och insektsangripen frukt går bra att använda men rutten frukt, jordig frukt och frukt som du inte skulle tänka dig äta passar bäst i komposten. Fallfrukt där djur har gått är inte att rekommendera pga risk för E-coli kontamination.

Du behöver också ha tillgång till rena kärl att samla upp all must i.

Vi gillar att ni samarbetar med era grannar och går ihop några stycken för att musta. Det finns så mycket frukt i trädgårdarna på Gotland som helt i onödan forslas till återvinningen, läggs ut i skogen eller i komposten. Om ni går ihop i ett grannlag och sätter av tid för att plocka innan ni mustar och sedan mustar ihop så har ni gott om must att dricka under ett år. Vi brukar musta ungefär 500 kg äpplen på 6 timmar på en person med vana och då ingår momenten sortering och tvättning. Det ger ungefär 200-250 liter äppelmust beroende på vilken eller vilka sorter som mustas. Så sätt igång och samla ihop grannarna och all er frukt och sätt av en dag för mustning!

Hyrkostnaden är 400 kr/per dag (kl. 08-20) och allt får plats i en personbil, boka på 073 180 36 28.

Nedan har jag lagt till några av tillverkarens engelska manualer.

• PDF Hemmamusteri
• PDF Fruktkvarn
• PDF Hydropess

Äpple är nära släkt med päron och är en lövfällande trädart. Det finns över 1 000 odlade sorter varav många som klarar det svenska vinterklimatet. Äpple är ett av Sveriges härdigaste och mest betydelsefulla fruktslag. Några av sorterna är mycket gamla, vårt äldsta träd heter Cort pen du Plat och kan spåras till romersk tid.

I Sverige blommar äppelträdet i maj–juni, blommorna är vita, när frukten mognar beror på sort. De svenska sorterna har en mognadsperiod som sträcker sig över hela hösten. Smaken och utseende varierar också med sort.

Äpple växer vilt på många ställen i världen, vilket gör det svårt att avgöra varifrån arten kommer. I Europa finns vilda äpplen i form av små träd med tornar och beska, sura frukter. I västra Asien är de vilda äpplena stora och söta och växer på ett buskformat träd utan tornar. Utifrån dessa former har det tidigt skapats ett antal odlade sorter. Äppleodling i nordvästra Indien och Kina är av gammalt datum. Talrika fynd av äppelrester har gjorts vid boplatser från yngre stenåldern och bronsåldern i Centraleuropa.

I Norden nämns äpplen tidigast i Snorre Sturlassons Edda. Känt är att äpple odlades vid kloster i Norden under medeltiden. Då förekom också tillverkning av äppelmust och äppelvin. Det var först i början av 1800-talet äpplet fick större spridning bland folk i allmänhet i Sverige. Däremot har äpple varit en vida spridd symbol för kärlek, fruktbarhet och ungdom. Riksäpplet bland riksregalierna är en symbol för världsherravälde.

Äpplen kan indelas efter användning (bordsäpple, köksäpple eller cideräpple) eller efter användningstid (sommaräpple, höstäpple eller vinteräpple). För vår egen del så använder vi indelningen efter användning då i stort sett all vår frukt skördas på hösten.

Bordsäpple och köksäpple är de vanligaste i Sverige där bordsäpplet främst är tänkt att äta och köksäpplet främst är till matlagning och mos. Givetvis går det att ha bordsäpplen till mos och köksäpplen till att äta allt efter tycke och smak. Dessa äpplen, främst bordsäpplen, använder vi till must men även i t.ex. vår Äppelchutney.

.

Cideräpplen delas traditionellt i England in i fyra grupper; Sharp, Bittersharp, Bittersweet och Sweets (länk). Dessa äpplen innehåller oftast mer socker än våra svenska äpplen men det finns även mer tanniner och syra i äpplena, det går bra att byta ut Sweets till svenska äpplen när man gör cider. Traditionella cideräpplen är oftast inte goda att äta och eftersom den svenska traditionen att göra cider är olik den franska och brittiska så har det inte vad jag har fått fram inte odlats fram några specifika svenska cideräpplen. Då vi gjort försök under några år på att göra cider men aldrig riktigt varit nöjda med resultatet så har vi valt att importera några cidersorter från England.

Barker's Classification of Cider Apples (LARS 1903)

Vi pressar också druvor när vi har tillräckligt mycket och vi experimenterar lite med att använda pressarna till att bearbeta råvaror till saft.